På höga höjder stiger elproduktionen för vindkraftverk

29-03-2012 Kategori: vindkraft

Vindkraftverk på torn med 138 meters navhöjd producerar 20 procent mer el än de med en navhöjd på 108 meter. 
Det visar en unik studie av vindkraft i kallt klimat och skoglig miljö.
 
Statens Energimyndighet beviljade den 20 april 2009 Svevind stöd för att genomföra ”Pilotprojekt vindkraft – storskalig vindkraft i norra Sverige”. Syftet är att öka kunskapen inför framtida större etableringar.
Studierna har bedrivits vid vindkraftsparkerna på Dragaliden, Piteå kommun (tolv turbiner), och Gabrielsberget, Nordmalings kommun (20 turbiner). Erfarenheterna av vindkraft i skoglig miljö och kallt klimat har hittills varit begränsade. Därför är projekten på Dragaliden och Gabielsberget av stor vikt för den fortsatta storskaliga utbyggnaden av vindkraft i norra Sverige, anser Energimyndigheten.
 
På tisdagen presenterades slutrapporten för den första delen av pilotprojektet inför ett 50-tal intresserade på Folkets Hus i Umeå (Se även faktarutor nedan och sammanställningen av de samlade erfarenheterna från de båda vindkraftsparkerna).
- I ett första skede så har vi utvärderat stegen från projektering, via tillståndsförfarande till driftseffekter, berättar Helena Karlsson, projektledare och produktutvecklare.
- Nu fortsätter pilotprojektet ytterligare i två till tre år för att ge än mer kunskap om hur vindkraften på bästa sätt kan byggas ut, fortsätter hon.
 
Svevind har i projektet även studerat vilka samhällseffekter vindkraften gett, hur fågelliv, småviltsjakt och rennäring påverkats, utfallet av bygdemedel och hur hindersbelysningen upplevs. 
- Hinderbelysningen är ett problem som upplevs negativt av många närboende. Vi arbetar med olika lösningar som avskärmning och om det går att införa behovsstyrd belysning som tänds när helikoptrar och flyg närmar sig men som övrig tid inte lyser alls, berättar Karlsson.
 
En annan fråga som togs upp av samebyarna var säkerheten runt vindkraftverken vintertid och riskerna med fallade isklumpar.
 
Under projektets gång har även tester gjorts på hur avisningssystemen fungerar och vilken betydelse dessa har för elproduktionen. Testerna visar på en förbluffande stor skillnad. Vindkraftverk med värme i rotorbalden, som förhindrar isbildning, producerade under vintertid 50 procent mer el än vindkraftverk utan värmesystem.
Likaså visar studien att höga torn producerar mer el. Men samtigt är investeringskostnaden högre för höga torn.
 
Projektet har även utvärderat tillståndsproessen och vikten av en tidig och god kommunikation med myndigheter, närboende, föreningar, organisationer och andra berörda.
Mycket ny kunskap om utbyggnad av vindkraft har erhållits genom detta vindpilotprojekt som kommer att vara till gagn för den fortsatta vindkraftsutbyggnaden.
 
Fakta Dragaliden:
I december 2007 beviljades Dragalidens vindkraftspark tillstånd enligt miljöbalken. Parken består av tolv vindkraftverk av typen Enercon E-82 med en effekt på två Megawatt. Två av verken är de högsta i Sverige med en navhöjd på 138 meter (totalhöjd 179 meter). De övriga resterande tio verken har en navhöjd på 108 meter.
Redan under 2008 uppfördes och drifsattes de två första verken. Resterande tio turbiner restes och togs i drift under andra halvan av 2010. Elproduktionen från januari till och med november 2011 uppgick till 63 Gigawattimmar.
Dragaliden ligger i ett område som kallas Markbygden där Svevind planerar att bygga Europas största vindkraftspark på totalt 1 101 vindkraftverk.
 
Fakta Gabrielsberget:
Gabrielsberget Vind AB fick i december 2006 tillstånd enligt miljöbalken att uppföra 40 vindkraftverk på Gabrielsberget i Nordmalings kommun, Västerbotten. Projektet delades upp i två etapper om 20 verk i vardera; Gabrielsberget Syd och Gabrielsberget Nord.
Första etappen, Gabrielsberget Syd, började anläggas i november 2008 och togs i drift löpande udner första kvartalet 2011. Verken på Gabrielsberget är av typen Enercon-82 med en totalhöjd på 150 meter och en effekt på 2,3 Megawatt.
 
SAMLADE ERAFRENHETER I KORTHET
Gabrielsberget:
Transporter: Behovet har under byggskedet var stundtals väldigt stort med hög belastning på det allmänna vägnätet. Erfarenheterna visar att fler än en tillfartsväg kan vara till stor fördel under byggnationstiden.
Markskador: För en bra återvegetering är det viktigt att återanvända det material som tagits bort om områdets flora ska bibehållas och återväxten se naturlig ut. En bra dialog med markområdets nyttjare under arbetets gång är också av ytetrsta vikt.
Ledningsnät: Att rörlägga kablar minskar arbetskostnaderna och tidsåtgången för byggnationer av den interna elanläggningen.
Rennäring: Under byggtiden har Byrkije sameby haft svårigheter att bedriva renskötsel inom och i närheten av vindkraftsbygget. Renarna har rört sig mer än vanligt och därmed blivit mer utspridda. Generellt har inte djuren velat beta söder om anläggningen utan rört sig i nordlig och nordvästlig riktning. Få renar har haft betesro inom vindkraftsområdet. Dialogen mellan Svevind och Byrkije är god och samebyn har ersatts för de merkostander som vindkraftsbygget medfört.
Jakt: Studierna visar att jägarna kunant bedriva jakt som tidigare. Några menar att jakten blivit effektivare tack vare fler vägar ut i tidigare otillgängliga områden. En majoritet tycker heller inte att jaktupplevelsen påverkats. Tillgången på vilt är dock svår att bedöma eftersom naturliga variationer från år till år förekommer.
Samhällseffekter: Fyra ekonomiska föreningar i närliggande byar är aktuella. Avtal om bygdemedel är under utarbetande och beräknas tecknas inom kort. Förslaget till byarna runt Gabrielsberget bygger på det avtal som redan tecknats beträffande Dragaliden, vilket är 12 000 kronor per vindkraftverk och år.
 
Dragaliden:
Transporter: Det fanns endast en infartsväg till parken från allmän väg. Men eftersom avståndet från den allmänna vägen till parkens inre delar är relativt kort uppstod sällan problem med mötande eller stoppande transporter. Av de sex kilometer väg som finns i Dragaliden är endast en kilometer ny. 
Markskador: Återvegetering runt de två första verken gjordes genom sådd av Kruståtel som anses vara den bästa födan för renar. Detta arbete kompletterades med direktsådd av gräs, bland annat Rödsvingel. Resultatet blev något onaturligt i förhållandde till omgivningen. I samråd med tillsysnmyndighet beslutades om att ta tillbaka den bortplockade vegetationen och låta naturen sköta återvegeteringen kring övriga tio verk med gott resultat som följd.
Ledningsnät: Efter samråd med tillsynsmyndighet beslutades att lägga elledningarna i schaktad ledningsgrav vid sidan av vägen. Detta gjordes istället för metoden styrd borrning genom myrområdet.
Isbildning: Under perioden oktober 2009 till mars 2010 kördes ett av verken med aktiverat avisningssystem, ett av verken utan. Verket med avisningssystemet igång producerade 50 procent mer el än det utan.
Samhällseffekter: Etableringen på Dragaliden skapade 30 årsarbeten fram till och med december 2011. Då har inte uppförandet av verken, som utfördes av Enercon, räknats in. Mest lokala arbetstillfällen genererades i samband med gjutning av fundament, markarbeten och elarbeten. För Norrskensgården i Långträsk innebar bygget av vindkraftsparken på Dragaliden att ägaren kunde ha öppet hela hösten med lunch alla dagar något som annars inte är möjligt. Bygdemedel betalas ut med 12 000 kronor per verk och år. Pengarna delas mellan fyra ekonomiska föreningar i de berörda byarna.
Hinderbelysning: I samarbete med armaturstillverkare och myndigheter har tester utförts kring avskärmning och ljusstyrka. På Dragaliden finns nu två höga verk (med en totalhöjd på 179 meter och en navhöjd på 138 meter) vilka utrustats med högintensiv markering som avskärmats för att minimera störningen för närboende. Majoriteten av de närboende upplever röd lampor som mindre störande än vita. Uppföljning planeras.
Elproduktion: På Dragaliden har de högre verken med en navhöjd på 138 meter producerat betydligt mer än de övriga med en navhöjd på 108 meter.