
Piteå får Yrkeshögskoleutbildning för vindkraftstekniker. Första studenterna sätter sig i skolbänken redan till hösten.
- Glädjande. Vi har arbetat länge med frågan, säger Erik Persson, chef för tillväxtavdelningens industri- och energienhet vid Piteå kommun.
Lernia svarar för den tvååriga utbildningen som ger utrymme åt 32 stundenter.
- Vi räknar med start sista veckan i augusti, säger Hakan Mol, affärsutvecklare på Lernia i Östersund, som ansvarar för utbildningen tills en projektledare har tillsatts i Piteå.
Yrkehögskoleutbildningen är strategiskt viktig i Piteås satsning på att bli ett nav för vindkraftsindustrin i Barentsregionen.
- Ja,kompetens kan ingen ta ifrån oss. Vår ambition är att skapa arbetstillfällen som räcker betydligt längre än bara under byggtiden av den stora vindkraftsparken i Markbygden, förklarar Erik Persson.
Nöjd över beslutet är också Isak Lindqvist, regionchef för tyska tillverkaren av vindkraftsturbiner ENERCON, som tillsammans med Svevind äger Markbygden Vind AB som planerar att bygga Europas största vindkraftspark i Piteå kommun med 1 101 verk.
- Att Piteå får den här utbildningen är alla tiders. Det säkrar den framtida tillgången på servicetekniker för vår del, säger Lindqvist.
Utbildningen till vindkraftstekniker är den första i de nordligaste delarna av Sverige. Närmaste liknande utbildning finns i Strömsund.
- Bakgrunden är förstås de stora satsningar som sker inom vindkraft, både i Piteå och resten av Barentsregionen.De kommande 10-15 åren kommer behovet efter välutbildade och kompetenta servicetekniker att vara enormt, säger Jonas Lundmark, informatör på Vindkratscentrum i Barentsregionen.
Det var många som ville starta yrkeshögskoleutbildningar.
- Konkurrensen om att få starta nya yrkeshögskoleutbildningar är större än någonsin och andelen utbildningar med välmotiverade arbetsmarknadsbehov är långt fler än myndigheten har möjlighet och resurser att bevilja, säger generaldirektör Pia Enochsson.
Från totalt 255 olika utbildningsanordnare inkom ansökningar till 885 utbildningar. Det är fler ansökningar än någonsin tidigare.
- Vilket pekar på arbetslivets stora och snabbt växande behov av kvalificerad yrkeskompetens, betonar Enochsson.
Av de 885 ansökningarna till yrkeshögskoleutbildningar beviljades 235. Det motsvarar 27 procent av ansökningarna. Det är c:a 60 färre beviljade utbildningar än föregående år.
Det sammanlagda utbildningsanslaget till Myndigheten för yrkeshögskolans utbildningar är i år c:a 1,8 miljarder kronor.