Carolines droppar kan halvera Sveriges oljeberoende

16-04-2010 Kategori: biobränsle

Caroline Häggström, doktorand vid Luleå tekniska universitet, är den första i världen som lyckats göra metanol av syntetgas från svartlut. En viktig pusselbit för framställning av det gröna drivmedlet Bio-DME, DiMetylEter.
Det öppnar enorma möjligheter. Inom en nära framtid kan Bio-DME, gjord av svensk skogsråvara, ersätta hälften av alla fossila drivmedel i landet.
Svartlut är en biprodukt från massa- och pappersindustrin. Den har högt energivärde. Genom en förgasningsprocess av svartluten kan drivemedlet Bio-DME tillverkas. Processen har utvecklats av företaget Chemrec som har patent på tekniken.
Det fiffiga med svartlutsförgasningen är att skogsråvaran används maximalt. Först gör bruken papper, sedan drivmedel av biprodukten svartlut. Det blir alltså ingen konkurrens om råvaran.
Genombrott veckan efter påsk
För att kunna göra Bio-DME måste först gasen från svartlut omvandlas till Metanol – något som ingen tidigare lyckats med.
I höstas framställdes första dropparna Metanol från svartlut under en kort körning i Carolines laboratorium vid Solander Science Park i Piteå.
- En liten gasström från Chemrec kan ledas in till mitt labb. Där har jag arbetat med att omvandla gasen till metanol. Nu har jag visat att processen även håller i praktiken, inte bara i teorin, förklarar Caroline.
Förra veckan gjordes en längre körning under tre dagar med Chemrecs gas.
- Med rätt så stabil drift producerade vi cirka fyra deciliter som innehåller mestadels metanol men även vatten, berättar Caroline och fortsätter: 
- Mitt projekt är på forskningsnivå. Utöver framställningen av metanol tittar jag också på olika katalysatorer och rening av syntetgas. Än så länge så har vi inte gett oss in på att använda olika sorters katalysatorer men möjligheten finns, men det är inte säkert att jag kommer att göra det.

Volvos nya miljövänliga lastbil
I anslutning till den byggnad där Caroline Häggström håller till uppför Chemrec den första Bio-DME-piloten i världen. En anläggning som ska producera fyra ton DME per dygn.
- Genom att slå ihop två metanolmolekyler bildas DME och vatten, förklarar Caroline.
Parallellt med Chemrecs nya försöksanläggning har Volvo byggt en lastbilsmotor som kan köras på Bio-DME. Under hösten börjar fjorton fordon att testköras.
DME tillverkas redan i dag av olja och kol. Men den är inte miljövänlig.
Bio-DME, av svartlut, är däremot gynnsam för naturen. Den görs av förnyelsebara råvaror. Med sina nya motorer räknar exempelvis Volvo att minska utsläppen av koldioxid med 95 procent!

Minskar oljenotan med tio miljarder
Med en fullstor DME-anläggning vid varje svenskt massa- och pappersbruk kan hälften av all fossil diesel för den tunga fordonstrafiken bytas ut mot miljövänligt bränsle. Det skulle minska Sveriges olje-nota med tio miljarder kronor årligen.
Bio-DME kan också framställas av restprodukter från skogen, grenar, toppar, kvistar och rötter så kallad GROT, som mals ner till ett pulver. Nyligen invigdes ETC Gasification Centre i Piteå där försök ska göras.
Även på detta område är potentialen hög. Tillsammans med svartlutsförgasningen skulle hälften av alla landets fossila drivmedel för hela den svenska fordonsparken kunna bytas ut mot Bio-DME.
Svartlutsförgasningen är, enkelt beskrivet, en utveckling av den gamla gengastekniken.
- Med fördelen att man slipper ha veden med sig, säger Robert Bergman, projektledare för Solander Symposium, med ett skratt.
Det projekt som Caroline Häggström arbetar med kallas ”Katalytisk syntes av metanol/DME från svartlutsförgasning. Projektet leds av professor Jonas Hedlund på kemiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Den som är intresserad kan läsa mer om hennes projekt på Internet: http://www.ltu.se/tkg/avd/d21764/d22604/d22627/sticar